Igår var den mest uppochner vända dagen i mitt medvetna liv, och då funkade självklart inte internet så jag kunde skriva av mig allt. Nu har det gått en natt och mitt undermedvena har tagit hand om hälften av alla gårdagens händelser. Har man världens mest tekniska pojkvän är det lätt hänt att allt man kan göra är connectat till en och samma sak - om den saken är sönder finns det helt enkelt ingenting att göra. Ja, ingenting annat än att gå till gymmet, boka en resa till Riga och kolla på friends de femton minuterna kanalerna fungerade det vill säga. Lägenheten fick en förtjänt uppfräschning samtidigt som mamma ringer och informerar om att det är bombhot på den parallela vägen och att man inte ska vara i närheten av fönstrena så jag intog tvättstugan/bunkern för andra dagen i rad. Jag satt dock inte och puttsade mina skor eller hängde mina galgar åt rätt håll som ett slags farväl, ifall det skulle smälla, som var min systers första gissning.
Vad gör man när allt är klart och klockan knappt är fyra? Lägger ansiktsmask, pluggar nästa veckas läxor och plockar fram tre olika outfits till mannen som även denna kväll ska vara på annat håll. Slötittar på Robinson med en upptinad liten bit vegopizza och sätter på en alldeles för läskig film för att slippa se på nyheterna. Men idag är en helt annan dag som börjar med äggmackor, skola och den forfaranade totala ovissheten om bombhotet var äkta. Idag blir en bra dag.
Chokladansiktsmask med extremt sötsug som följd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Comments