08 mars 2011

Låg vaken halva natten med lyckliga tankar i mitt huvud, det skulle jag inte gjort. Trött som en gnu men glad över att bli väckt av solen istället för den hemska väckarklockan även om det var cirka halvtimmen för tidigt. Allt gick på rälls med att göra klart skoluppgiften och träna innan seminariumet och jag var i god tid utanfrö dörren för att hinna skriva ut mina papper. Det var då det hände. Det oförlåterliga. Bilen dog på vägen när den fortfarande stod horisentellt. Den röda faran var sten död och jag var livrädd. Jag fick tag i gammel gubbe grannen och som Lilian formulerade det så var det jag och gubben i basker som förtvivlat puttade in micran på trottoaren innan jag var tvungen att ta min räsercykel. Efter ett otroligt långsamt seminarium som drog över tiden med en halvtimme kunde jag lägga mig på mammas massagebänk och få en binvävsmassage med all smärta som ingår. Nu mår jag desto bättre i kroppen men blivit täppt i ena näsborren, hoppas jag inte smittar Lilian nu när hon är hemma och hälsar på mellan Thailand och Norge. Kom nu!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Comments