Kort efter förra inlägget fick jag och Nathalie rycket och bestämde oss för att knulla de sedvanliga kontaktsystemet när det gäller att göra undersökningar på små skolbarn. Vi drog på oss kläder och borstade på oss lite rouge och var snabbt på biblioteket för att klicka ut sisådär nittio underskriftspapper och öva in vår otroliga artighet inför dom downfalls som komma skulle. Efter att ha blivit totalblåst av en skola och rådissad av en annan så kom vi äntligen till himmelen på jorden (så känns det när desperationen släpps) Lindsdal. Ett samhälle, utslängt någonstanns där jag aldrig någonsin varit, som har så fina och medgörliga invånare som tog bort min klump i halsen som jag annars hade fått dras med hela helgen.
Min nyfunna kraft tar jag ut på att göra whoopis, den nya innebakelsen. Dom ska visst vara bättre än cupcakes och macarones tillsammans och kommer ursprungligen ifrån amish samhällena som jag vet alldeles för mycket om. Onödig fakta? Varsågod.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Comments