I'VE GOT A DRESSING ROOM

I måndags, på vägen hem ifrån sumban, i det kolsvarta mörkret, höll jag på att bli påkörd. Eller det var inte ens särskilt nära men det startade ändå en himlans massa tankar i mitt huvud. Alltid sagt att jag hellre dör än att bli paralyserad och jag står fast vid det. Vad hade jag varit och hur hade mitt liv sett ut utan mina rörliga ben? Hur skulle jag göra av med all min energi om jag inte kunde dansa och vart skulle jag placera mina klackskor om inte på mina fötter som klicklockar fram. Tänk bara rubrikerna Paralyserad sumbainstruktör intruerar klass, i klackskor - makes no sense. Mitt uppe i min tankeverkstad höll jag på att cykla på en kanin tänk rubriken Kanin.. - ne just det, den lille skutten skulle aldrig få något tidningsuppslag. Sånt tänker jag på så här på morgonkvisten innan en lite förtidig föreläsning.