I'VE GOT A DRESSING ROOM

Så vad var det egentligen som hände den där dagen i juni då alla i Sverige bestämde sig för att dricka äcklig nubbe och dansa runt symbolen för befruktning på grund av att detta dygn är det längsta dygnet. Vi kan väl börja med att alla kom försent, även vi som hostade festen och när folket väl kom var jag lagom berusad på blåbärssprit med jordgubbar och formulerade meningar lika bra som jag kollade rakt. Stången var rest och klädd innan nypotatisarna ens hade hunnit börja koka och på grund av en smärre fnurr på kommunikationen fick hela sällskapet dela på två förpackningar bog och sillen får snällt vänta på att bli uppäten tills nästa år. Improvisation blandat med uppstyrda lekar gjorde att vi hamnade på skolgården och körde ihopbunden-basket, flygande fotboll och delade handsvett i mängder. Alla tog sig en någorlunda avsköljning och bytte om, fina som få fick vi äta jordgubbstårta i massor toppat med flera fat av kött till det största skyfallet under dagen. Timmarna gick, drickan verkade dras in i våra kroppar och vi kunde faktiskt känna att denna dag var längre än många andra dagar. Men det betyder ju verkligen inte att vi går och lägger oss, utan istället sticker vi till lokalen en bit bort med hundra alkoholiserade tonåringar, dj, rökmaskin och galet dansande in på småtimmarna. Dom minsta timmarna innan gryning spenderades på ett köksgolv med snittar, ostbågar och kramar. En helt vanlig midsommar alltså. Men vi missade dom där gärdsgårdarna..