Har ont bakom ögonen och känner mig smått irriterade efter en dag på biblioteket. Läste ut den svenska boken och de fyra kapitlena i den ena engelska, de tre sista kapitlena i den sista boken var det dock värre med. Detta eftersom boken inte ens finns tillgänglig i Kalmar förän om några veckor, då är delkursen slut. Underbart.

Något som faktiskt är underbart utan ironiska underton är denna utstyrsel
som jag också vill ha.

fjorton minuter och fyrtiofyra sekunder i rum nummer fem och jag är helt slut som artist. Med nya rör och dom väl använda funktionerna får man sig en liten upplevelse, dock utan sömn som brukade vara ett av mina huvudmål med solningen förr. Med rödbrunt hår och fräknar på näsan ska man nog sola åtta minuter enligt deras förskrifter, men jag är så extremt otålig på resultat så det får bli vad det blir av det - pannkaka. Vad ska man ha för lack så här på en onsdags kväll med en något rödare ton på huden? Mintgrönt eller turkost? Ja tack.

Hänger hellre nere i tvättstugan än på universitets biblioteket idag. Hur mycket man än låtsas ha bråttom så vägrar bibliotikarierna att hämta böckerna åt en. Kalla mig lat, men jag orkar verkligen inte lära mig att hitta där i bland alla böcker och det är inte så att du har något bättre för sig dom små tanterna. Jag saknar Richard från Stagneliusbiblioteket, där hade vi en man som brann för sitt jobb, dessutom behövde jag aldrig betala för dom böckerna jag tappade bort. Mamma och Lotta har precis åkt efter en snabb fika och presentöppning, tror jag har fyllt år fyra gånger nu sedan förra söndagen.

Efter en hel dag av att vara seg som kola och vara seg i kolan och redan använt uttrycket som avslagen cola drog Jesper med mig till gymmet. Bokstavligen talat, med tanke på att jag hade sånt skoskav att jag haltade efter. Hela min kropp skrek åt mig att gå hem igen, förutom foten som absolut inte ville få på sig den fördämt vackra kängan igen. Så jag stannade och körde fullt ut på bootcampen istället, med idioten som enda undantag, och är nu både snurrig i huvudet och illamående. De senaste dagarna har lärt mig att kroppen hatar att gå tillbaka till dåliga vanor efter sex veckors galet hälsofreakande. Så med risk för att misslyckas säger jag nu att jag ska gå tillbaka till att vara relativt nyttig och skippa "svullstveckan".

Älskar dig!

Är värre än en avslagen cola idag. Det enda jag får gjort är att beställa hem kläder, tina köttfärs och äta vit choklad. Det som i vanliga fall brukar bli en svettig timme på löpbandet blev idag en medioker halvtimme på sittande cykel. Vet inte om det fortfarande är efterdyningar av helgen eller om det är musten som gått ur mig efter att jag inte gjorde någonting igår förutom att äta en halv semla. Kroppen går på lågvarv och hjärnan står så gott som stilla, så att påbörja nästa delkurs känns nära på omöjligt.

Helt plötsligt, rakt ifrån ingenstans (så som jag minns det) började det dyka upp fler människor och av det motsatta könet med. Folk bara trillade in och jag hann knappt säga hej förrän de tryckte fram en eller två flaskor vin och sa grattis. Jag som nästan hade glömt bort att det var därför folk var här. Jag tyckte bara det var så roligt att få bjuda på fest igen att det inte hade spelat någon roll varför dom kom, dock är vinflaskorna sjukt uppskattade och kommer att komma till användning i det närmaste. Ännu fler shotflaskor kom fram och vi bjöd laget runt och mycket därtill. Jag mådde toppen och svepte en det ena och en det andra vart eftersom jag gick förbi en packe med folk och en flaska. Mingel, dans och jag kunde ha erövrat världen, tills jag gick in i väggen. Japp, väggen av alkholförgiftning. Den finns, jag kan lova er. Kastade upp allt som någonsin kommit ner och fortsatte på det viset tills vi var tvungna att be folk att gå ut på puben istället så jag kunde lämna busken här nedanför dörren. Väl uppe började jag krampa som i små epileptiska attacker tills jag somnade av utmattning resten av gårdagen vet ni redan.

Det värsta är att jag ännu inte nämnt dom fem ord som ofta lämnar andras munnar. Jag kommer nu skriva dom för att förtydliga mig själv, men jag står inte för dom: Jag ska aldrig dricka igen. 

Nu vet ni alltså att det värsta som kunde hända faktiskt också hände. Men jag är verkligen inte bitter, för jag och alla andra (vad jag har förstått) hade en jävligt bra natt. Så jag börjar från början igen. Det började alltså med att Fannie kom vid halv sex till mig, som var sönder stressad efter att ha fått fixa alla förberedelser helt själv. Här kanske också ska inflikas att jag hade glömt äta på hela dagen så uppspelt som jag var. Fannie friar, jag säger ja och vi korkar upp vitt och rött på momangen. Dressingroomet blev vårt tempel för ombyten, hår och smink i all hast. Tjejerna trillade in en efter en och med bara en musketör på intåg började shottandet. Jag stod för drickat och det var bara att ta för sig, och det gjorde mina kvinnor med råge. Kvällens regel verkade vara att jag skulle dricka varje gång och med alla, och jag skulle ljuga om jag sa att jag inte gillade det. Den siste pionjären kom och det andra shotspelet drogs fram där det blev en för alla och alla för mig. Finfina presenter blandades ner med tiotal lakrits, dooleys och fishermans varvat med det vita. Varannan vatten är det värsta jag vet.

Vid sju konstaterad folk att jag var full, vid halv åtta visste jag med all säkerhet att jag var det.

Note to self: måste bli ännu sämre på att kasta pil tills nästa gång.

we dont get drunk, we get awesome, cheers.

Jag tror jag börjar bakifrån, det är nog det enklaste sättet för mig för att få alla bitar att falla på plats. Jag låg hela dagen igår och kastade upp allt som någonsin kommit ner i min strupe. Efter att jag hade vänt ut och in på min magsäck ett antal gånger kunde jag vid fyra tiden få i mig ett glas nyponsoppa. När jag väl kom ur sängen vid halv sex började jag må som mina vanliga bakfyllor. Mamma och pappa kom med första hjälpen kit och fina presenter och efter en film hade jag fått i mig två mackor och några godisbitar. Nu är jag tillbaka och vid liv efter trettiosex timmar i kritiskt läge. Med öm mage och söndertrasad strupe lever jag på yoghurt och suttgodis.

När Jesper skulle gå och lägga sig klockan sex på morgonen vaknar Fannie och vet inte vart hon är, börjar stimma runt med kameran och går sedan hem. Jag hörde allt men var helt oförmögen att varken röra mig eller tala, lite som att vara i koma. 

Vi bestämde oss när hon var i Frankrike. I början när hon kom hem kändes det överflödigt. Men idag tog hon steget. Ner på enat knät med asken högt höjd frågade hon om vi skulle gifta oss, jag sa ja och nu för tiden är vi ett par (sedan de senaste tio minuterna). Vi gillart. P.S Jesper är helt på noterna.

Jag har blivit helt förälskad i nude, både på att vara det och att ha det på mig. Känns så fräscht nu till våren att bara vara sig själv och skippa allt det överflödiga vardagligen. Med ett täckstift, lypsyl och lite solpuder kommer man långt och det fort. Med ett par höga pumps och en jumpsuit känner jag mig ganska klar på den beiga fronten som just nu är mitt helium.

Fabolösa kängor, jeans, lack och halsduk.

Då var det alltså dags! Det som inte skett på flera evigheter är tillbaka och nu för att stanna, kanske i mindre upplagor än tidigare, men ändå för stanna. Inte nog med att jag åter får äta godis, fet mat och dricka alkohol så är även shoppingförbudet borttaget. Det märktes igår när kontot fyllts på och lika snabbt tömdes. Jag spenderade inte ens en timme ute i modehuset, som jag i vanliga fall inte brukar hitta något på, och gick därifrån med tio nya ting. För mig, endast för mig.

Boyfriend fited jeans, ett par tajta och ett par bagie jeansshort, fin påse, lack och sommarskorna. 

Springer ut på stan en snabbis med Fannie och inhandlar det som jag inte fann igår. Avslutar rundan i solariumet. Måste ta en liten tupplur där för att klara av resten av dagen.

Det här är vad jag har spenderat min morgon med, rengöra och impregnera en tredjedel av mina skor. Har även dammat av alla klackar i hyllan efter klagomål från Fannie. Nu är mina käraste skinande rena och jag har inte längre dåligt samvete för mitt dåliga och lata beteende emot dom. Kvällens dryck fick stå som portvakt, för även alkoholförbudet är nu över och den där ska jag ha i mig ikväll! Jag kan knappt bärga mig, dock är jag totalt livrädd för morgondagen. Jag som brukar vara bakfull som ett svin, kan inte ens tänka mig mitt tillstånd efter det längst alkohol uppehåll någonsin known to mankind.

Imorgon ska jag visa er något som jag inte gjort eller visat er på väldigt länge och som jag saknat. Ingen kommer bli lika lycklig som jag men jag är lycklig nog för er alla. Efter att vi tryckt i oss ett mål från max, som jag sedan önskade att jag aldrig ätit, gav Jesper mig min present. Det är lite för tidigt men han tyckte att jag hade bäst användning för den nu och det hade jag verkligen haft om det hade varit rätt storlek. Jag fick en helt underbar stor onepiece med tillhörande tofflor, dock verkar jag vara kortare i rocken än dom flesta andra som är mellan hundrafemtiofem och hundrasextiofem cm. Önskar att man kunde skicka tillbaka den med lite vita choklad fläckar på så jag kunde ha den under helgen, och då talar jag främst om söndagen.

Jespers första lyckade presentinslagning, om man bortser ifrån botten som hade fått plåstras ihop och att hjärtanen är upp och ner. Men jag är ändå mer än överlycklig till skillnad från föregående års "inslagningar"

På vägen hem råkade det bara vara så pass (.. hårt planerat sedan igår kväll) att Tokige Ture precis öppnat. Min absoluta favorit butik på fredagar fick åter ett besök efter alldeles för många veckors uppehåll, dock är jag nästan spyfärdig på socker efter en halv påse nappar. Jag vill äta, men jag vill inte spy, hur ska jag göra då? Kanske får gå över på fet mat istället.

Vaknade alldeles för tidigt som ett barn på julafton bara för att jag inte kunde sluta tänka på godis och hur min tunga åter skulle få känna socker. Tranan hade varit utanför min dörr i morse och jag var snabb med att slita upp påsen med lakrtisnappar. Lika snabb var jag ut genom dörren till meddo för att skaffa mig lite färg inför helgen med stora B-dagen.

Tyson hade fel den gamle skojaren! Jag har nu endast den sista frågan kvar, vilket är att skapa och besvara en egen fråga och jag har till och med haft kraften kvar att hitta på en. Det kanske inte är den absolut svåraste frågan jag skulle kunna hitta i min feta engelska bok men den är inte helt självklar heller, jag tyckte helt enkelt att vi hade haft för lite Erikson nu på sistone. Jag borde väl vara glad nu när allting gått enligt planerna men det är jag inte, för min enda plan utanför skolarbetet blev uppskjuten. Så istället för Jamen som var för över en timme sen så får jag sticka på Afron som är om en timme istället. Det är trots allt sista träningen innan sista invägningen på sista gryningen utav godisförbud! Kan inte fatta att jag hållit mig borta ifrån allt vad som heter socker, fett och alkohol under trettionio dagar. Här var världens mest ointressanta och självpeppande inlägg blivit skrivet och till det fick ni inte ens en sheten bild. Poor suckers.

Nära på en hel dag framför datorn och detta är allt jag har hunnit åstadkomma. Två och en halv uppgift av sju, det tar emot att läsa två kapitel för att skriva fem meningar. Nu vet jag att jag hinner tills den ska in på fredag i alla fall, dock har jag min inte-plugga-på-helgen policy som stressar på mig. Jag har helt enkelt totalt pluggförbud mellan klockan fyra på fredagen till måndag morgon med undantag för några timmar på söndag förmiddag. Så har jag alltid haft det och kommer alltid ha det för jag tycker livet ska vara roligt och skönt att leva. Ser kanske inte fullt så mycket fram till morgondagen då jag ska försöka plöja igenom tre och en halv uppgift så jag kan sitta och lattja med den sista uppgiften på fredag. Sån är planen i alla fall. Everyone has a plan - until they get punched in the face som min gode vän Mike Tyson en gång sa.

Jag trodde vi hade en uppgift att göra på hemtentamen, vi har sju och den jag visste om är den absolut lättaste uppgiften av dom. Önskar att jag hade vetat om det här redan innan helgen, men är ändå väldigt glad att jag fick reda på det så här tidigt. Annars hade jag nog inte tagit tag i det förrän imorgon. Ska springa och träna en snabbis om en halv timme, resten av dagen kommer jag få spendera sittandes här framför skärmen och använda varenda liten geniknöl jag har.

Vad jag önskar att jag gjorde idag.

Vad jag gör idag. Då är det ändå så lyxigt att två av dom är på svenska, dom två minsta dock.

Jag får ont i magen så söt hon är! Detta är mammas sötunge Sessa (blandning mellan birma/ragdoll) och också det som kommer bli mamma till min lille Skrållan, Ludvig eller Svante. Mjipi, blir galen på att vänta, det är verkligen inte en av mina styrkor.. Får inte det lilla gullefjunet förän i augusti vilket känns väldigt jobbigt med tanke på att vi skulle kunna ha fått en samojed redan i slutet av april. Hund blir lite för stort att få in i våra liv med vår impulsivitet och om det blir dom där månaderna i Australien.. Katt blir lagom helt enkelt. Vår ska dock vara en miljon gånger socialare än den här lilla fisförnäma tjejen som borde bli tjock snart.

Lämnad igen. Jesper skulle ta en fika med killarna och jag är mer än avundsjuk över att det inte är jag och tjejerna. Inte nog med det så ska han byta ett punkat däck på jobbarbilen efteråt, jag är världens mest ensamaste. Är alldeles för trött för träningspass men också för vaken för att kolla på dålig tv. Så spenderar min tid på brothers & sisters och letar efter det perfekta paret hudfärgade/beiga klackarna. 

Har varit på andra bindvävsmassagen nu och den var inte alls lika smärtsam och jag kommer antagligen inte ha i närheten av lika hemska blåmärken. Därefter har jag varit utsänd på uppdrag av mamma, målet var att hitta det bästa stället att sola solarium. Hon blev nog bra sugen när hon såg alla mina fräknar från förra veckans solning, jag glömde säga att hon skulle kunna få dom. Så efter att ha jämfört Nordic, meddo, det mitt emot meddo och best after inne på kvarnholmen verkar det som om alla är helt okej - förrutom det mitt emot meddo som luktar äckligt. Nordic är billigast i minut pris men har antagligen också de äldsta rören. Så jag lägger mig röst på Meddo eller lilla best after. Uppdrag slutfört!

Inställningen till den sista nyttiga veckan är verkligen inte på topp, och då har vi till och med förkortat den till fredag morgon. Jag ska alltså försöka gå ner ett och ett halvt kilo på fem dagar, om jag gör det så är det seriöst något vajsing på mig kropp. Mina tankar är fast ställda på fredag och allt sjukligt gott och onyttigt jag ska trycka i mig, jag kan inte ens få min hjärna till att se dagens motion. Kära godis, snabbmat, läsk och alkohol kan ni få tiden att gå fortare för gud gör då fan inget åt situationen.

Det är typiskt mig att komma försent till mitt egna firande. Jag måste göra entré på ett eller annat sätt. Så när jag igår trodde jag hade en timme kvar till firandet och nästan handlat färdigt efterrätten på maxi stod gästerna redan i trappan. Pappa som skulle komma med huvudrätten gick efter samma tideräkning som mig vilket innebar husesyn och målarbok som tidsfördriv, så kan det bli när man jobbar med färskvaror. Det bjöds på kyckling- och skinksallad för att fylla magen och dumlemuffins med fruktsallad och vaniljsås för att tillfredsställa smaklökarna, även om pappas sida av släkten egentligen kanske uppskattar en rejäl köttbit och en tårta bättre. Man får ta seden dit man kommer. 

Min älskling har ett hjärta av snö så vitt som renaste, lenaste puder. Nu vill jag falla fritt.

Utvilad och väckt av solen känner jag mig på topp för en fullproppad dag, verkar dock som om samma faktorer har motsatt effekt på Jesper som fortfarande går runt med grusiga ögon och whiskey röst. Frukosten är i mumsad och jag är på väg mot gymmet för en snabbis. Behöver varenda sekund på gymmet idag med tanke på vad jag kommer stoppa i mig under dagen. Idag börjar nämligen den årliga högtiden av min födelsedag som gärna ska firas så stort och mycket som möjligt, som den lilla snorungen jag är.

Igår tog jag och Jesper en dag bara för att vara med varandra och göra saker tillsammans efter att vi på morgonen konstaterat att det var väldigt länge sen sist. Det var super mysigt och jätte roligt att hänga med varandra igen utan en massa måsten och tider att passa, helt enkelt en bra lördag som avslutades med Fannie i en soffa och alldeles för mycket smoothies.

Som mammas enda duktiga och snälla dotter tog jag ansvaret över henne idag när hon var sjuk. Ganska så direkt efter jag kom dit fick jag upp henne på fötter, för att färga och klippa mitt hår kanske ska tilläggas, men jag fick henne i alla fall att hålla igång. Efter att nästintill gått igenom samma process med katten, fastän med mer kammande och hjärtskärande skri, kunde vi gå över till det jag egentligen kom dit för att göra. Nämligen återuppliva mammas garderob som har dött under vinterhalvåret då jag inte längre bor hemma och rycker i den någon gång ibland. Kvinnan har många nya och bra saker, hennes problem är bara inspirationen att sätta ihop ett plagg med ett annat. Tiden blev knapp efter att jag hade rensat ur båda garderoberna och arbetat om dom från vintertid så jag hann bara lägga ihop tre olika skapelser innan jag var tvungen att racea in till pastavagnens stägning, för vet ni vad? Det är fredag och då får vi lyxa till det med pasta och sås.

Katten som blev hälften så stor efter ett bad och två kammar.

Igår fick jag nog och bestämde mig för en av kamerorna, tog bilen och var på väg till kassan när det ofattbara ännu en gång hände. Jag hittade en annan. Trött på grusiga bilder utan några som helst funktioner gick jag på den kamera som var dyrast och tog bestämda steg därifrån för att förhoppningsvis inte behöva komma tillbaka snart igen. Den här kameran ska jag inte tappa, inte tappa sa jag! Nu måste jag bara läsa manualen också och sluta gissa mig till vad knapparna betyder.

fujifilm finepix F200EXR med litet stativ.

Har hunnit duscha och landa efter mitt tredje och sista träningspass för denna dag, känns som om jag har tagit igen dom två dagarnas träning jag hade missat. Min kropp skriker lite men jag sitter gärna och bara lyssnar på klagosången, kanske saddistiskt, men jag gillar det. Jesper är lite sjuk så han sover redan som ett litet barn och jag borde joina honom.

Nu har jag förenklat livet något otroligt för er soffpotatiser som ännu inte köpt någon present till mig, vilket ni borde ha gjort för längelänge sen. Men om ni köper någonting av det på bilden kommer ni att få ett fett leende istället för det fejkade jag hade givit er om jag inte varit nöjd. Jag är ett fruktansvärt födelsedagsbarn, ärlig och bortskämd.

För att förenkla det ytterligare är allt ifrån H&M och kostar under trehundra lappen. Vill ha massa jumpsuits så jag lätt kommer in och ur träningskläderna under sommarens löprundor.

Två dagar har gått men nu är längtan äntligen över. Min kropp behövde antagligen vilan, eftersom jag rasat i vikt de här dagarna, men mitt sinne behöver utmaningen desto mer. Är så pumped att jag cyklar bort direkt! Börjar morgonen med en timmes härlig sumba som uppvärmning innan jag går över till en timmes löpning och magövningar, däremellan blir det en snabb apelsin och därefter kanske jag ska lyxa till det med en av nordics egna sallader. Som ni kanske förstår är jag överexalterad till tusen och vet knappt vart jag ska göra av mig själv!

Kom precis hem ifrån att äntligen ha fått träffa min själsfränder Fannie över en slät kopp solarium. Kändes som en evighet sedan jag såg kvinnan och jag kände knappt igen gymmet efter två dagars uppehåll. Utvilad och avslappnad mötte utarbetat och sönderstressad, det var jag och Fannie med hennes konstanta och höga stämma. Så nu sitter jag här glad, men har ont i huvudet, och längtar tills jag får träffa henne igen.