Är vid denna tid mitt uppe i något mycket fysiskt krävande arbete som är helt hjärndött. Ont i hela kroppen efter gården som tog tag i både mina muskler och leder. Någonstans där emellan de olika kroppsdelarna hann jag med en snabb runda på stan där jag fick med mig lite gott och blandat - men främst dessa skönheter! Tretton cm ren fröjd.

Ibland vill jag bara sprängas över all den kärlek jag känner för denna man som orkar med mig, ibland vill jag bara explodera på alla hans små brister. Men oftast vill jag bara implodera in i hans famn.

Jesper hatar Beyonce, eller kanske mer det faktum att jag alltid lyssnar på henne, men den här gången får han bara stå ut.

Som sagt, något för tidig uppgång för att vara en ledig dag, men vad gör man inte för den trimmade kroppens skull. Det var jag och en tjej till som hade vågat oss upp på det hårda passet. Jag var nära på att spy flertalet gånger och när instruktören är riktigt slut efter ett sånt här pass så tror jag att det indikerar på en riktigt bra workout. Jag håller mig sängliggandes en liten stund till innan jag tar tag i den här dagen.

Katt i hatt? Nej, katt i godispåse. Har hunnit ta en powernap här med min katt som sovit de senaste fem timmarna. Det behövdes med tanke på min morgondag. Jag börjar min lediga dag vid sex imorgon med en smoothie innan jag går till gymmet och kör en trekvart crosstraining. Ja, ni läste rätt - jag kliver alltså upp alldeles för tidigt för att köra det jobbigaste passet de erbjuder.

Jag börjar tror att jag är självmordsbenägen, eller är jag bara över sextio, jag har klivit upp halv åtta hela helgen. Denna morgon kom fröken skrikmaja för att spendra förmiddagen med oss och Skrållan, eller Skruttan som hon antagligen heter. En långsam frukost framför katten Gustaf, några rundor på loppisen och en spännande resa tillbaka i tiden på slottet. Avslutade vår lilla mysdag med crepés vilket var mycket uppskattat av fröken fräken som tyckte bäst om "fläsket".

Blev precis erbjuden jobb som sumbainstruktör. Ja inte bara så där på stående fot, jag var först tvungen att kämpa mig igenom en timme stripaerobic. Så där lagom mörbulltad blev jag ifatt sprungen av chefsintruktören som ville se mig som intruktör snarast möjligt men att ett personligt möte får ge svar på när det kan bli. Lyrisk och pömsen sitter jag här med en skärrad katt som är utmattad efter bilfärden.

Sitter nu redo att ta mig ut på landet, det vankas bindvävsmassage och förhoppningsvis lite färg på benen. Tar självklart med skruttan som ska få träffa sin ena bror och mamma för första gången sen vi tog hem henne. Ska bli intressant att ha henne själv i bilen..

Tusen kronor gott och nödvändigt senare kunde vi inta soffan med ett meal var. Mealen är hur stora som helst och tog tre timmar att äta upp och godiset påbörjades inte ens. Jag antar att vi verkligen har blivit nyttiga under den här månaden och då är det bara fyra gånger så lång tid kvar.

Skulle ha publicerats klockan fem och ljuger därför lite i texten. Jag har nu ätit tre lakritsnappar.

Idag är dagen då jag skulle vara ledig, gå på VIP-morgon på H&M med lillSofie och handla upp alla mina pengar på kläder och mat. Men när man vaknar av ett oroande sms där meddelandet berättar att en olycka har skett och att man ska ringa så fort man vaknat, ja då förändras alla planer ganska drastiskt. Sofie och Andras hade varit med i en bilolycka under kvällen och legat på akuten under natten och var nu hemma, chokade med värkande nackar, men ändå hemma i tryggt förvar. Som nyvaken är det ganska svårt att förstå vad man hör och det tog nog ett tag innan jag kunde adera händelsen med min lilla Sofie. Shoppingsuget flög ut ur fönstret och lämnade mig sysslolös. Därmed är lägenheten storstädad, förråden organiserade, tvätten tvättad, katten invan vid trafik och jag uppfräschad. Nu är det bara den sista väntan på mannen för att åka och storhandla inför vår onyttiga helg. För hör och häpna - jag har varit tillåten att äta onyttigt under hela denna dag och jag har inte ens ätit någonting förrutom en banan. Som vanligt när jag är hemma själv, glömmer bort att äta. Tror min hungerskänsla är lika bortkopplad som för de stackars barnen i afrika, vi äter endast för överlevnad.

Det var så himlans vackert igår när jag klev upp vid fem. Det var det inte i tisdags! Kommer till jobbet vid sex och förstår ganska snart att jag har glömt min matlåda hemma och att Jesper har sitt snickarbälte i bilen som jag har på jobbet. Ungefär där ifrån gick dagen ganska dåligt. Efter tio timmars arbetsdag var jag lyrisk över att få åka hem till duschen, men bilen var inte lika pigg. En halvtimme i en kokhet bil i väntan på Jesper gör mig ganska grinig, när han sen får igång bilen på första försöket är en panikattack inte långt borta.

Utarbetat. Jag har verkligen inte mycket mer jag kan förmedla just nu. Jag är trött, hatar mig själv, men alla andra lite mer. Jag har dock lyckats med att ha två små lyckopiller i mitt liv under dessa två artsdagar som har känts som år. Nätshopping när den är som bäst antar jag, kilar och en hel del annat som får visas någon annan gång.

Vem dricker så mycket vin en simpel söndag egentligen? Det var frågan som kom upp i mitt huvud denna morgon när klockan ringde tjugo över sju. Tyvärr fanns det ingen tid till att komma fram till något försvarbart svar för vid åtta satt jag i tandläkarstolen och en timme senare inne hos farbror doktorn som råkade vara en tant med attitydproblem. Två koppar te och nu är jag människa igen.

Fick ett mycket trevligt samtal vid två tiden där en grillning med kära vänner och ett glas vin föreslogs. Äta måste man, sällskap är trevligt och jag är ledig imorgon - det kunde inte ha passat bättre. Inväntar kompaniet.

Sedan första gången jag såg den på reklamen har jag tjatat på Jesper om att den måste finnas i min ägo snarast möjligt. Igår hade den äntligen kommit och kvällen blev som om den vore planerad. Dipning och lite popcorn framför Water for elephants och det kändes som om vi var hur onyttiga som helst, och vi som inte har onyttig helg förrän nästa helg.

Tog mig i kragen denna morgon och klev upp halv åtta. Någon timme senare var jag på löpbandet och där har jag stått hela förmiddagen. Har konstaterat att jag har tränat färdigt för idag och är nu på väg att ta tag i mitt liv istället. Skrållan ska nu få gå utanför dörren och åka bil på samma dag, vilken skräll. Inte nog med det, så ska jag få träffa Lilian igen - fyrverkeri hade suttit fint.

Nemen herre jisses vad trevligt att ni är tillbaka igen! Och vad trevligt att jag är tillbaka igen! Så får man faktiskt säga när ingen annan gör det åt en. Nu ber jag alla att lägga den svenska försyntheten åt sidan och faktiskt börja kommentera här, det gäller även er trevliga själar som skriver era tankar på den kära ansiktsboken. Dessutom är det alltid fritt fram att ställa frågor som jag kommer svara lika brutalt ärligt som jag alltid är.

Väl ute i världen kunde jag inte låta bli att ta med mig en liten bit av himlen in. Det som började som en jeansjakt gick snart vidare in på andra material och slutade någonstans med en mer krämig konsistens. Vet inte riktigt hur jag gör för att  få allting ton i ton dock.

Hösten är här i  poncho, uggs, jeans, indian pannband, primer och foundation.

Nu är jag äntligen tillbaka i sadeln! Jag förstår att nära sjuttio procent av mina läsare har övergett mig den senaste veckan pga dålig uppdatering, strul med bloglovin och bristande kattintresse. Nu är jag tillbaka i ett mer neutralt, naturligt läge där kläder åter igen är en del av vardagen.

Jaha, måste livet gå vidare även efter att man har skaffat katt? Jag tycker personligen att det är väldigt onödigt. Ville inte kliva upp ur sängen imorse, upp ur det mjuka, varma och helt underbara som nu även innehåller en nyvaken gosesjuk katt. Klockan sex var jag på Arenan och påbörjade det närmare tio timmar långa arbetspasset. När klockan slog fyra var mina ögon torra och mina fötter ömma men när jag möttes av en bussig liten tjej i dörren kände jag att det var dags att göra slut på den absolut sista energi som fanns kvar i mig. Efter en dusch med vattenrädd katt kunde vi lägga oss i sängen och gosa galet tills vi båda somnade. Hon vet vad jag behöver.

Igår eftermiddag fick vi äntligen hem henne och så som hon trivs kommer vi aldrig kunna bli av med henne. Vi är störtförälskade i den lilla tjejen och hon kommer bli osmakligt bortskämd. Vill absolut inte lämna henne imorgon, och absolut inte klockan sex pga mitt jobb. Några bilder på Skrållans tolv veckor gamla liv (och några med hennes bror Sibbe).

Då var årets kräftskiva genomförd, för jag tror bara det blir en detta år. Jag som vanligtvis är bortskämd vid två till tre stycken så här på sensommaren tog igen allt detta igår. Alkoholen tog jag det dock lugnt med så här för tredje kvällen i stöten, två lakritsshot, bara för att vara social.

Har otroligt mycket kräftor och en limecheescake under armen nu när vi ska bege oss ut från stan och ner mot havet. Har stått och kavlat deg och gjort röror hela dagen och avslutat det hela med att koka kräftor i öl och dill. Jag är härmed självutnämd mästare i köket. Det blir tredje kvällen ute på vift nu men jag är inte bitter, jag inväntar goda nyheter om en extra timme. Lämnar Kalmar för sista gången utan att vara kattägare och kunde inte vara lyckligare.

Kom hem till Fannie lagom i tid för att få hjälpa till med att plocka in efter grillningen. Något glas senare satt vi sex vackra flickor på en alldeles för liten filt och lyssnade på en Tove med två fula toffsar och en rostig stämma. Gick förbi Af Ugglas som stod och rättade till sina kalsonger och sedan var vi åter hemma hos Fannie för några fler glas i väntan på Maggio. Precis lagom till öppningslåten fann vi en perfekt lucka mitt i folkhavet där vi kunde dansa fritt till den underbara texten, mycket nöjda spenderade jag och Fannie dom sista timmarna i vaket tillstånd på O´Learys.

Mår fortfarande illa men Jesper har fått i mig en återställande cider och jag är nu klädd och redo att ta vid där gårdagen slutade. Jag ska cykeln till Fannie där jag tror mig veta att Ida och Johanna sitter och väntar vid grillen på mina tändstickor. Jag är en timme sen och jag tänker inte ens komma på någon bra ursäkt, jag mår helt enkelt illa och allting går i samma tempo som en död sköldpadda.